Varför utsätts vi för prövningar?
Ingenting är som Han
En grundläggande princip i vår tro är att Allah är helt och hållet olik allting annat. I Koranen säger Han, ”Ingenting är som Han” (K. 42:11) En följd av denna tro är att gudomliga handlingar, till skillnad från mänskliga, inte drivs av motiv, eftersom motiv bara är begripliga i samband med svaghet och behov.
Tänk efter: när människor gör något, är det rimligt att fråga dem vad som drivit dem att handla på ett visst sätt, eftersom de, behövande som de är, alltid handlar för att uppfylla bestämda behov. Zayd sätter t.ex. på sig en rock för att det är kallt ute och för att han behöver värme. A’isha äter mat för att hon är hungrig och behöver näring. Ali går till universitetet för att han behöver förtjäna sitt uppehälle genom den utbildning han hoppas få. Som framgår av dessa exempel, har människor motiv som driver dem att handla för att tillfredsställa grundläggande behov. Allah har skapat allting och är inte i behov av något.
Detta är lätt att säga men svårt att förstå. Detta totala oberoende innebär alltså att Allah inte drivs av motiv när Han gör något. Den som inte behöver något kan heller inte drivas av något. Frågan ”varför” Allah gör något, kan inte få ett begripligt svar [1]. Med Koranens ord, ”[Ingen] kan ställa Honom till svars för Hans handlande men [människorna] ska stå till svars [för sina handlingar].” (K. 21:23) Allah har inget behov av vår lydnad och vår olydnad skadar Honom inte på minsta sätt. Han behöver inte belöna oss om vi lyder Honom. Och skulle Han välja det, skulle Han kunna belöna oss för att vi är olydiga.
Det är därför klassiska manualer i ortodox troslära [2] lär oss att närhelst Han belönar någon så gör Han det p.g.a. Sin generositet; och inte för att Han drivs av ett behov eller för att vi har rätt till Hans belöning. Frågan ”Varför?”, är inte relevant. Av samma skäl behöver Allah inte straffa oss om vi är olydiga mot Honom. Och skulle Han vilja, skulle Han kunna straffa oss för att vi lyder Honom. Det är därför samma manualer också lär oss att Allah inte gör någon orätt när Han straffar någon, eftersom människorna inte har några rättigheter över Honom (kom ihåg att vår lydnad eller olydnad inte påverkar Honom). Han straffar utifrån ren rättvisa och frågan ”varför?” är inte relevant.
Detta är bakgrunden mot vilken vi förstår uttalanden som verkar antyda att Allah haft motiv för Sitt handlande. När det t.ex. står i Koranen att Han skapat oss för att vi ska dyrka Honom, betyder det inte att Han hade ett behov av att dyrkas och att Han för detta behovs skull skapade oss. Vad Han säger oss är att Han skapade oss med en förmåga att dyrka Honom genom att ge oss möjlighet att välja våra handlingar (Hashiyat al-Jamal ’ala al-Jalalayn). På samma sätt förhåller det sig när Allah säger att Han skapat oss för att pröva oss. Detta betyder inte att Han behöver pröva oss för att ta reda på om vi kommer att göra gott eller ont. Han vet redan vad vi kommer att göra. Det är snarare så att vårt handlande i detta liv enbart är ett bevis för oss eller emot oss på Domedagen.
Praktiska följder
Allah har skapat oss och bestämt att de av oss som väljer handlingar som utmärker Paradisets invånare kommer att komma till Paradiset och att de som väljer handlingar som utmärker Helvetets invånare kommer att hamna där. Och eftersom Allah är totalt olik allting annat som existerar, är det irrelevant att fråga varför Han gjort detta. Det är snarare så det är och det är upp till var och en av oss att välja vart vi vill gå.
[1] Detta betyder inte att Allah inte vill något. Han vill, men det finns inget svar på varför Han vill. Om en person äter kan vi fråga honom varför han gör det och han kan svara oss att han vill äta. Vi kan då fråga honom varför han vill äta, d.v.s. vi frågar vad som driver honom att vilja äta. När Allah vill något finns det däremot inga bakomliggande motiv till Hans vilja och handlande. Det finns däremot mycket att lära av det som händer omkring oss, och det är därför inte fel att fråga vad Allah vill lära oss genom allt som händer.
[2] Ahl al-sunna representeras av dem som följer Abu al-Hasan ’Ashari och Abu Mansur Maturidi i frågor som rör trosartiklar (’aqida). . K. 2: 118
Av Hamza Karamali. Från: http://groups.yahoo.com/group/shafii/message/963
Översatt av: imam Abdul Wahid