Frågor och svar om amning
Jag undrar om det är haraam att amma sitt barn när det är äldre än två år? Jag har sökt men inte funnit svar på detta någonstans, bara hört från personer att barnet kan bli bortskämt. Fler och fler läkare rekommenderar numera att man ammar upp tills två år och gärna lite till. Min son är snart två år och tre månader nu och är fortfarande förtjust i amningen. Jag har också svårt att sluta eftersom jag arbetar så mycket och därför njuter jag desto mer av att få amma honom när jag kommer hem. Men om det är haraam så får jag såklart sluta.
Det är rekommenderat att amma barnet under två år. I Koranen står det:
Modern skall ge sina barn di under två hela år, om föräldrarna önskar en full amningsperiod. (K. 2:233)
Det är inte förbjudet att amma ett barn längre än två år. ”De (föräldrarna*) får förlänga amningsperioden längre än två år om det inte finns risk för [att barnet tar] skada, men al-Hannati har givit en fatwa där han fastslår att det är bättre att inte amma längre än två år, utom vid behov.” [4/158]
* Föräldrarna måste vara överens om barnet ska ammas längre än två år, om fadern eller modern inte vill detta är det hans/hennes önskan som gäller.
Referenser:
Abu Bakr ibn Muhammed shadha al-Dimyati. I’anat al-Talibin ’ala hall alfadh Fath al-Mu’in. 4 vol. Beirut: Dar al-Fikr 1419/1998
Kan man sluta amma helt om man själv ofta är sjuk (om t.ex. förkylningar och influensor avlöser varandra) och barnet ändå redan äter kompletterande modersmjölksersättnig? Jag har en mycket ojämn mjölkproduktion, kommer nästan bara på ena sidan och väldigt lite överhuvudtaget, hinner inte med något annat, ammar varje timme om jag inte ger min son tillägg, han är tre månader och väger inte ens 5 kg, barn i hans ålder borde väga minst 6 kg. Jag känner att jag inte ens har kraft till mig själv kvar efter detta intensiv ammande som knappt ger resultat.
Det är rekommenderat att amma barnet under två år. I Koranen står det:
Modern skall ge sina barn di under två hela år, om föräldrarna önskar en full amningsperiod. (K. 2:233)
Det är obligatoriskt för mamman att amma de första dagarna efter förlossningen. De första dagarna kommer det ut en speciell mjölk som på arabiska kallas ”laba”. Man kan vända sig till en läkare för att fråga under hur lång tid denna mjölk produceras. Efter detta är det inte obligatoriskt för modern att amma barnet, utom om det föreligger fara för barnets liv, och det inte finns någon annan kvinna som kan amma det.
Om det inte föreligger fara för barnets liv, kan modern inte tvingas att amma barnet och fadern kan då välja att anlita en amma om han vill att barnet ska fortsätta ammas. I al-Nihaya 7/222, står det:
Och på henne (modern) åligger att amma sitt barn al-laba. Om det därefter (efter denna första tid) inte finns andra kvinnor än modern eller en främmande kvinna tillgängliga (som kan amma det), är det obligatoriskt (för den av dem som finns tillgänglig) att amma barnet. Om båda (modern och en främmande kvinna) finns tillgängliga, kan modern inte tvingas.
Det som står mellan parenteserna är översättarens anmärkningar. Detta går tillbaka till följande koranvers:
Men uppstår svårigheter, anställ då någon som ammar barnet åt er. [K. 65:6]
Referenser:
Muhammed Knut Bernströms tolkning av Koranens budskap. Stockholm: Proprius Förlag 1998.
Shams al-Din Muhammed ibn Abu al-Abbas Ahmed ibn Hamza ibn Shihab al-Din al-Ramliy. Nihayat al-Muhtaj ila Sharh al-Minhaj. 8 vol. Beirut: Dar Ihya al-Turath al-Arabiy 1412/1996
När min kusin var liten ammades hon av min mor, är det tillåtet för mig att se henne utan hijab och skaka hand med henne?
Ett spädbarn blir sin ammas ”barn” om:
(a) mjölken kommer från en kvinna som är minst nio mån-år gammal, oavsett om [mjölkproduktionen] framkallats av samlag eller på annat sätt,
(b) barnet som ammas är yngre än två mån-år,
(c) hon ammar det vid minst fem separata tillfällen (ammar hon det mindre än vid fem tillfällen får det inga följder för förhållandet mellan henne och barnet)
Om ovanstående villkor är uppfyllda är det förbjudet för amman att gifta sig med barnet och dess avkomma (däremot inte med barnets bröder eller fäder), blir hon barnets ”mor” och det blir förbjudet för barnet att gifta sig med henne, hennes mödrar (eller fäder om barnet är en flicka), hennes barn (som blir som barnets syskon) och hennes bröder och systrar. (Det är dock tillåtet för barnet att gifta sig med de sistnämndas barn),
Om den ammande kvinnans mjölk framkallades av att hon blev gravid med sin man blir barnet hon ammar sin mans ”barn” och mannen får inte gifta sig med det eller dess avkomma, och mannen blir barnets ”far”. Det blir förbjudet för barnet att gifta sig med honom, hans fäder (och mödrar om det är en pojke), hans barn och hans syskon.
När två personer av motsatt kön blir mahram genom amning är giftermål dem emellan förbjudet. Det är tillåtet för dem att se varandra och att vara ensamma med varandra (khalwa) på samma sätt som med en blodsbands-mahram (andra regler såsom dem som berör arv och försörjning gäller däremot inte). [The Reliance of the Traveller s. 575-77 med några mindre ändringar]
Om man är osäker på om barnet ammades vid fem tillfällen eller mindre, har amningen inga följder, eftersom det ursprungliga tillståndet (al-asl) är avsaknaden av fem amnings tillfällen. [Hashiyat al-Bajuriy 2/196]