Om Profeten – utdrag ur Shama´il at-Tirmidhi

Om Profeten – utdrag ur Shama´il at-Tirmidhi

 

shamail

 

Profetens utseende:

Al-Barâ ibn ’Âzib sade: Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, hade vågigt hår och var medellång. Han hade breda axlar. Han hade ett stort hårsvall som räckte ner till örsnibbarna. Han hade en röd klädnad på sig, jag har aldrig sett någon eller någonting vackrare än honom.

 

Hur Profeten kammade sitt hår:

’Âisha, må Gud vara nöjd med henne, sade att, ”Guds Sändebud, må Guds frid och väslignelser vara med honom, tyckte om att börja med den högra sidan när han tvättade sig, kammade sig eller satte på sig skorna”

 

Profetens gråa hår:

Abu Juhayfa, må Gud vara nöjd med honom sade, ”Guds Sändebud! Vi ser att du blivit gråhårig” Han svarade, ”[Sûra] Hûd och hennes systrar har gjort mig gråhårig”

Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Jag kunde inte räkna mer än fjorton vita hårstrån på Guds Sändebuds hår och skägg”

 

Hur Profeten färgade håret:

Abu Hurayra, må Gud vara nöjd med honom, blev tillfrågad om Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, färgade håret och svarade, ”Ja”

 

Hur Profeten använde kohl:

Ibn ’Abbâs, må Gud vara nöjd med honom och hans far, berättar att, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade stryka på en slags kohl som kallas ithmid tre gånger på vardera öga varje kväll innan han gick och la sig”.

Ibn ’Umar, må Gud vara nöjd med honom, berättar att Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom sade, ”Håll fast vid användandet av ithmid när ni ska sova! Den gör synen klar och får håret att växa”

 

Profetens kläder:

Umm salama, må Gud vara nöjd med henne, sade, ”Qamis var det klädesplagg Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, tyckte bäst om”

Abu Rimtha, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Jag såg Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, då han hade två grönrandiga plagg på sig”

Samura ibn Jundub, må Gud vara nöjd med honom, sade att Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, sagt, ”Klä er i vitt, det är renare och bättre och begrav era döda i vita skrudar”

 

Profetens sandaler:

Qatâda frågade Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med dem båda, ”Hur såg Guds Sändebuds sandaler ut?” Anas svarade, ”De hade två remmar”

Abu Hurayra, må Gud vara nöjd med honom, berättade att Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, sade, ”Låt inte någon av er gå i en sandal! Sätt antingen på båda sandalerna eller ta av dem båda två”

 

Profetens ring:

Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med honom, sade att, ”Profetens, må Guds frid och välsignelser vara med honom, ring var av silver och att dess sten var från Etiopien”

’Ali ibn Abi Tâlib, må Gud vara nöjd med honom, sade att, ”Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade bära sin ring på den högra handen”

 

Profetens svärd:

Anas, må Gud vara nöjd med honom, berättade att, ”Guds Sändebuds svärdsknapp var av silver”

 

Profetens brynja:

Al-Sâib ibn Yazîd, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Vid Uhud hade Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, på sig två brynjor, den ena över den andra”

 

Profetens turban:

Jâbir, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Då Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, trädde in i Mekka på segerns dag hade han en svart turban på sig”

Ja’far ibn ’Amr ibn Hurayth berättar att hans far sade, ”Jag såg en svart turban på Guds Sändebuds huvud”

 

Profetens gång:

Abu hurayra, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Jag har aldrig sett någon eller någonting vackrare än Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, det var som om solen sken på hans ansikte. Jag har heller aldrig sett någon som gick snabbare än honom, det var som om jorden rullades ihop under hans fötter; vi ansträngde oss till det yttersta [för att hålla jämna steg med honom] medan han själv var oberörd”

 

Profetens sittställning:

’Ubbâd ibn Tamîms farbror berättar att han såg Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, liggande på rygg i mosken med det ena benet över det andra

Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade dra upp knäna mot bröstet och hålla om dem med sina armar när han satt i mosken

Jâbir ibn Samura sade, ”Jag såg Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, då han lutade sig på en kudde på sin vänstra sida”

Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, hans familj och hans följeslagare, sade:

”Jag äter inte i lutande ställning.”

 

Profetens mat:

Mâlik ibn Dinâr, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, åt sig aldrig mätt på bröd eller kött utom när han hade gäster”

 

Profetens bordsskick:

K’ab ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade äta med tre fingrar och slicka dem (efter maten)”

 

Profetens sovel:

’Âisha, må Gud vara nöjd med henne berättar att Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, sade, ”Vinäger är ett utmärkt sovel!”

Al-Nu’mân, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Åtnjuter ni inte mat och dryck i den mängd ni önskar er? [Jag svär vid Gud] Jag har sannerligen sett eran Profet, må Guds frid och välsignelser vara med honom, då han inte ens kunde hitta tillräckligt med skämda dadlar att fylla sin mage med”

Zahdam al-Jarmi berättar att, ”Vi satt hos Abu Musa al-Ash’ari, må Gud vara nöjd med honom, och någon serverade kyckling varpå en av männen drog sig tillbaka. Abu Musa frågade, ”Vad är det med dig?” Han svarade, ”Jag har sett kycklingar äta motbjudande ting och har därför svurit att inte äta dem” Abu Musa sade, ”Kom närmare [och ät], för jag har sett Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, äta kyckling”

Safîna, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Jag åt trappfågel med Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom”

Yusuf ibn ’Abdullah ibn Salâm sade, ”Jag såg Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, ta en skiva kornbröd, lägga en dadel på den, säga, ”Det här är sovel till den här” och sedan äta upp den”

 

Vad Profetens gjorde innan och efter maten:

När någon av er äter och glömmer att nämna Gud den Upphöjdes [namn] över maten, låt honom då säga, ”I Guds namn [äter jag] från början till slut”

’Umar ibn Abi Salama, må Gud vara nöjd med honom, berättar att han kom till Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, när han hade mat framme. Han sade, ”Kom närmare lille vän, nämn Gud den Upphöjdes [namn], ät med din högra hand och ät av det som är närmast dig”

Efter att ha ätit klart brukade Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, säga, ”Lov och pris tillkommer Gud som givit oss mat och dryck och låtit oss höra till dem som underkastar sig Hans vilja”

Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, delade en måltid med sex av sina följeslagare då en beduin kom och åt upp all mat i två tuggor. Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, sade, ”Om han nämnt [Guds namn] hade maten räckt åt er alla”.

 

Profetens dryckeskärl:

Thâbit berättar att Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med dem båda, tog fram ett kraftigt dryckeskärl av trä som lötts med järn och sade, ”Thâbit! Detta är Guds Sändebuds dryckeskärl”

 

Frukt Profeten åt:

’Abdullah ibn Ja’far sade att Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade äta gurka med färska dadlar

’Âisha, må Gud vara nöjd med henne, sade att Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade äta vattenmelon med färska dadlar

 

Hur drack Profeten:

Ibn ’Abbâs, må Gud vara nöjd med honom, sade att Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, drack zamzam vatten medan han stod upp

’Amr ibn Shu’aybs farfader, sade, ”Jag har sett Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, dricka stående och sittande”

 

Hur Profeten fastade:

Umm Salama, må Gud vara nöjd med henne, sade:
”Jag har aldrig sett att Profeten, frid och välsignelser vare med honom, fastade två månader i rad, utom månaderna Sha’ban och Ramadan.”

A’isha, må Gud vara nöjd med henne, sade:
”Profeten, frid och välsignelser vara med honom, var angelägen om att fasta på måndagar och torsdagar.”

Abu Hurayra, må Gud vara nöjd med honom, har förmedlat att Guds Sändebud, frid och välsignelser vare med honom, har sagt:
”På måndagar och torsdagar framläggs människornas gärningar inför Gud, och jag vill att mina gärningar ska läggas fram medan jag fastar.”

Mu’adha al-’Adawiyya sade: ”Jag frågade A’isha, må Gud vara nöjd med henne: ’Brukade Guds Sändebud, frid och välsignelser vare med honom, fasta tre dagar varje månad?’ ’Ja’, svarade hon. Jag frågade: ’Under vilken del av månaden brukade han fasta?’ Hon svarade: ’Han brydde sig inte om vilken del av månaden han fastade.’”

Abu Sâlih sade, ”Jag frågade ’Âisha och Umm Salama, må Gud vara nöjd med dem alla, om de handlingar som Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, tyckte bäst om och de svarade, ’De som utfördes kontinuerligt, även om de var små’”

 

Profetens läsning:

Umm Salama, må Gud vara nöjd med henne, sade att, ”Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, delade upp sin läsning, han läste, ”Lov och pris tillkommer Gud” sedan gjorde han ett kort avbrott innan han läste, ”den Nåderike den Barmhärtige” sedan gjorde han ett kort avbrott och att han brukade läsa, ”Domedagens Ägare” (dvs inte, ”Domedagens Konung”)

 

När Profeten grät:

’Âisha, må Gud vara nöjd med henne, berättar att, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, gråtande kysste ’Uthmân ibn Madh’ûn efter hans död” eller så sade han, ”medan tårar rann från hans ögon”

 

Profetens madrass:

Den madrass som Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade sova på var av skinn stoppat med palmfiber.

 

Profetens ödmjukhet:

’Umar ibn al-Khattâb, må Gud vara nöjd med honom, berättar att Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, sade, ”Prisa mig inte som de kristna prisade Marias son. Jag är endast en tjänare, säg därför ”Guds tjänare och Sändebud”

’Âisha, må Gud vara nöjd med henne, blev tillfrågad om vad Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade göra i sitt hus. Hon svarade, ”Han var en man som andra män, han brukade se efter sina kläder, mjölka sitt lamm och passa upp på sig själv”.

Yusuf ibn ’Abdullah ibn Salâm, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, gav mig namnet Yusuf, satte mig i sitt knä och strök [med sin hand] mitt huvud”

 

Profetens dryck:

Den dryck Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, tyckte bäst om var den söta och kalla.

 

Profetens parfym:

Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, hade en parfym behållare som han brukade parfymera sig ifrån

Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med honom, tackade aldrig nej till parfym, och sade att Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, aldrig tackade nej till parfym

 

Profetens tal:

Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med honom, sade att, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade upprepa det han sa tre gånger för att göra sig förstådd”

 

Profetens leende:

’Abdullah ibn al-Hârith, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Jag har aldrig sett någon som log oftare än Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom.”

 

Profetens skämt:

Abu Hurayra, må Gud vara nöjd med honom, berättar att några följeslagare förvånat sade, ”Guds Sändebud! Du skämtar med oss! Han svarade, ”Ja, men jag säger endast det som är sant”

 

Profetens sömn:

När Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, lade sig brukade han lägga sin högra handflata under sin högra kind och säga, ”Min Herre! Skydda mig mot Ditt straff den dag Du uppväcker Dina tjänare”.

När han kom till sin bädd brukade Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, säga, ”Gud! Med [åminnelsen av] Ditt namn dör och lever jag” och när han vaknade brukade han säga, ”Lov och pris tillkommer Gud som givit oss liv efter att ha tagit oss hädan och till Honom återvänder vi”.

 

Profetens gudsdyrkan:

Al-Mughîra ibn Shu’ba, må Gud vara nöjd med honom sade, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, stod upp i bön ända tills hans fötter svullnade. Någon frågade, ”Varför utsätter du dig själv för detta när Gud förlåtit dig dina redan begångna synder och de synder som du kan komma att begå?” Han svarade, ”Ska jag inte vara en tacksam tjänare?”

Ibn ’Abbâs, må Gud vara nöjd med honom och hans far, sade att, ”Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade be tretton raka’a på natten”

’Âisha, må Gud vara nöjd med henne, frågade, ”Guds Sändebud! Går du och lägger dig innan du bett witr-bönen?” Han svarade, ”’Âisha! Mina ögon sover men mitt hjärta sover inte”

’Âisha, må Gud vara nöjd med henne, sade att Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, stod i bön en hel natt och repeterade en och samma vers

 

Profetens generositet:

Jâbir ibn ’Abdullah, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, svarade adrig ”Nej” om han blev ombedd att ge något”

Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Profeten, må Guds frid och välsignelser vara med honom, sparade ingenting till morgondagen”

Anas ibn Mâlik, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Jag tjänade Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, under tio års tid och aldrig någonsin sade han ”Fy” till mig, han sade heller aldrig ”Varför gjorde du så” om något jag gjort och inte heller, ”Varför gjorde du inte så” om något jag undlåtit att göra. Av alla människor hade Guds Sändebud den bästa karaktären och jag har aldrig känt något silk blandat ylle eller siden som varit mjukare än Guds Sändebuds hand, inte heller har jag känt doften av någon mysk eller parfym som doftat behagligare än Profetens transpiration.”

 

Profetens karaktär:

’Amr ibn al-’Âs, må Gud vara nöjd med honom, sade, ”Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara med honom, brukade vända sig till och tala med den värsta av människor för att knyta dem till sig. Han brukade vända sig till mig och tala med mig så att jag kom att tro att jag var den bästa av människor. Jag sade, ’Guds Sändebud! Vem är den bäste av mig och Abu Bakr?’ Han svarade, ’Abu Bakr’ Jag frågade då, ’Vem är den bäste av mig och ’Umar?’ Han svarade, ’’Umar’ Jag frågade, ’Vem är den bäste av mig och ’Uthmân?’ Han svarade, ’Uthmân’ Efter att jag frågat honom och han varit uppriktig mot mig, önskade jag att jag aldrig frågat honom”

Al-Hassan berättar att al-Hussein sade: ”Jag frågade min far om hur Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, betedde sig mot dem han satt tillsammans med, varpå han svarade: ’Allahs Sändebud log alltid och var mild till sin natur. Han var fördragsam, inte hård eller brysk. Han var varken högljudd eller ful i munnen. Han förebrådde aldrig någon. Han var inte snål. Han låtsades inte om sådant som han inte tyckte om. Han gjorde inte dem som satt sitt hopp till honom besvikna.

För egen del övergav han dessa; argumentation, omåttlighet samt sådant som inte angick honom. Gällande andra övergav han dessa; han förebrådde eller klandrade aldrig någon, han sökte inte efter andras fel och brister och han talade endast om sådant han hoppades kunna erhålla belöning för. Nar han talade sänkte åhörarna sina huvuden (och satt stilla) som om det suttit fåglar på deras huvuden. Nar han tystnade, talade de. De tvistade inte i hans närvaro.

Om någon talade i hans närvaro, lyssnade de andra uppmärksamt tills denne talat till punkt. Den som kom först, var också den som talade först. Han skrattade med dem när de skrattade och han förvånades över sådant som de förvånades över. Han fördrog tålmodigt främlingars bryskhet då de talade eller frågade om någonting och hans följeslagare drog sig inte för att föra sådana främlingar till honom. Han sade, ’Om ni ser någon som är i behov av något, uppfyll då hans behov.’ Han accepterade inte att någon prisade honom utom i det fall då han tidigare hjälpt den som prisade honom. Han avbröt aldrig någon som talade utom om talaren gick för långt, då avbröt han honom antingen genom att förbjuda honom att tala vidare eller genom att resa sig och gå.'”Tirmidhi

<<Gud och hans Änglar välsignar Profeten, be Gud välsigna honom, ni troende och hälsa honom med en vördnadsfull hälsning (33:56)>>

 

Profetens ålder då han dog:

Jarîr berättar att han hörde Mu’âwiya, må Allah vara nöjd med dem båda, predika och säga, ”Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, Abu Bakr och ’Umar, må Allah vara nöjd med dem, dog när de var sextiotre år gamla och jag är sextiotre år gammal

 

Profetens död:

’Âisha, må Allah vara nöjd med henne, sade att, ”Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, togs hädan på en måndag”

’Âisha berättade att Abu Bakr, må Allah vara nöjd med dem båda, kysste Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, efter hans död.

’Âisha sade att Abu Bakr, må Allah vara nöjd med dem båda trädde in till Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, efter att han tagits hädan, lade sin mun mellan hans ögon och sina händer på hans underarmar och sade, ”Profet! Bäste vän! Närmste vän!”

 

Profetens arv:

Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, lämnade ingenting efter sig annat än sina vapen, sin mulåsna och mark, allt detta gav han bort till välgörenhet.

 

Att drömma om Profeten:

Abu Mâlik al-Ashja’îs fader berättar att Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, sade,

”Den som ser mig i en dröm har säkerligen sett mig ty Satan kan inte visa sig i min skepnad”