Klassificering av hadith – USÛL AL-HADÎTH
av shaykh Muhammad Muslim Eneborg
BISMILLÂH AR-RAHMÂN AR-RAHÎM
Al-hamdu lillâhi wa kafâ wa salâmun `alâ `ibâdihil-ladhîna stafâ
Detta är en kortfattad sammanställning av en del av terminologin inom läran om ”traditionernas” grund-principer – `ilm usûl al-hadîth. Må Den Sanne – upphöjd vare Han – leda till klarhet och göra denna sammanställning till nytta för alla nybörjare inom hadîth-läran. Amen.
VAD ÄR USÛL AL-HADÎTH?
`Ilm usûl al-hadîth – läran om ”traditionernas” grundprinciper – är den lära (kunskapsgren) genom vilken man får reda på hadîthernas tillstånd (ahwâl).
VAD ÄR AVSIKTEN MED USÛL AL-HADÎTH?
Avsikten med `ilm usûl al-hadîth är att man genom att lära känna hadîthernas tillstånd kan praktisera enligt de som är accepterade (maqbûl) och undvika de oacceptabla (ghayr maqbûl).
VAD ÄR ÄMNET FÖR USÛL AL-HADÎTH?
Ämnet för `ilm usûl al-hadîth (det som behandlas) är hadîtherna själva.
VAD BETYDER HADÎTH?
Det som Guds Budbärare – Guds frid och välsignelser vare med honom – eller någon av hans lärjungar (sahâbah) eller någon av deras följeslagare (tâbi`în) har sagt (qawl) eller gjort (fi`l) eller bekräftat (taqrîr) kallar man för hadîth (tal), och ibland kallar man det khabr (nyhet; information) eller athr (spår; intryck).
INDELNING AV HADÎTH:
Det finns två sorters hadîth – khabr mutawâtir och khabr wâhid.
Khabr mutawâtir är den hadîth vars berättare (ruwât sing. râwî) i varje led är så många att sunda förnuftet säger att de omöjligen kan ha enats om att ljuga och khabr wâhid är den hadîth vars berättare inte är så många. Sedan indelas khabr wâhid i olika indelningar.
KHABR WÂHIDS FÖRSTA INDELNING:
Beroende på dess ”ändpunkt” (muntahâ) indelas khabr wâhid i tre klasser: marfû`, mawqûf och maqtû`.
Marfû` är den hadîth i vilken Guds Budbärares – Guds frid och välsignelser vare med honom – ord, handling eller bekräftan omtalas.
Mawqûf är den hadîth i vilken en sahâbîs ord, handling eller bekräftande omtalas.
Maqtû` är den hadîth i vilken en tâbi`îs ord, handling eller bekräftande omtalas.
KHABR WÂHIDS ANDRA INDELNING:
Beroende på antalet berättare delas khabr wâhid in i tre klasser: mashhûr, `azîz och gharîb.
Mashhûr är den hadîth vars berättare i alla led inte är färre än tre.
`Azîz är den hadîth vars berättare i alla led inte är färre än två.
Gharib är den hadîth vars berättare i något led bara är en.
KHABR WÂHIDS TREDJE INDELNING:
Beroende på berättarnas egenskaper (sifât) indelas khabr wâhid i sexton klasser: sahîh lidhâtihî, hasan lidhâtihî, da`îf, sahîh lighayrihî, hasan lighayrihî, mawdû«, matrûk, shâdh, mahfûz, munkar, ma`rûf, mu`allal, mudtarib, maqlûb, musahhaf och mudraj.
Sahîh lidhâtihî är den hadîth vars samtliga berättare är trovärdiga (`âdil) med fullständigt minne (kâmil al-dabt), vars berättarkedja (sanad) är obruten (muttasil) samt vilken är skyddad från att vara shâdh eller mu`allal.
Hasan lidhâtihî är den hadîth vars berättare har ofullständig minneskapacitet, men som i övrigt uppfyller alla krav för sahîh lidhâtihî.
Da`îf är den hadîth vars berättare inte uppfyller kraven för sahîh och hasan.
Sahîh lighayrihî är den hadîthhasan lidhâtihî vars berättarkedjor är flera.
Hasan lighayrihî är den hadîthda`îf vars berättarkedjor är flera.
Mawdû` är den hadîth vars berättare anklagats (ta`n) för att ljuga om Profetens hadîth.
Matrûk är den hadîth vars berättare är misstänkt för lögn (muttaham bil-kidhb) eller vars innehåll motsäger islams principer.
Shâdh är den hadîth vars berättare själv är pålitlig (thiqah), men som motsäger en stor grupp som är mera pålitliga.
Mahfûz är den hadîth som står i motsats till en shâdh.
Munkar är den hadîth vars berättare, trots att den är svag (da`îf), motsäger en grupp pålitliga berättare.
Ma`rûf är den hadîth som står i motsats till en munkar.
Mu`allal är den hadîth i vilken det finns någon dold svaghet som skadar hadîthens trovärdighet. Det krävs en expert på ämnet för att ta reda på detta; det kan inte vem som helst göra.
Mudtarib är den hadîth i vars text (matn) eller berättarkedja (sanad) det finns sådana motsägelser att man varken kan föredra (tarjîh) eller förena (tatbîq) mellan dem.
Maqlûb är den hadîth i vars text eller berättarkedja det av misstag har smugit sig in taqdîm eller ta’khîr; det vill säga ett ord i texten har flyttats fram eller tillbaka, eller en berättare i kedjan har placerats i en annans plats.
Musahhaf är den hadîth i vilken det, trots att den skrivna texten (på arabiska) är oförändrad, genom ändringar av prickar eller vokaltecken har uppstått fel i uttalet.
Mudraj är den hadîth i vilken någon berättare har lagt till sina egna ord.
KHABR WÂHIDS FJÄRDE INDELNING:
Beroende på huruvida någon berättare i kedjan har uteslutits eller inte, indelas khabr wâhid i sju klasser: muttasil, musnad, munqati`, mu`allaq, mu`dal, mursal och mudallas.
Muttasil är den hadîth i vars berättarkedja alla berättare är omtalade.
Musnad är den hadîth vars berättarkedja är obruten ända fram till Guds Budbärare.
Munqati` är den hadîth vars berättarkdeja inte är obruten, utan det fattas någon berättare.
Mu`allaq är den hadîth i vilken det fattas någon berättare i början av berättarkedjan.
Mu`dal är den hadîth i vilken det fattas någon berättare i mitten av berättarkedjan, eller i vilken det fattas mer än en berättare i rad.
Mursal är den hadîth i vilken det fattas någon berättare i slutet av berättarkedjan.
Mudallas är den hadîth vars berättare har för vana att dölja sin lärares (shaykhs) namn.
KHABR WÂHIDS FEMTE INDELNING:
Beroende på vilka uttryck som används för att introducera berättarna (siyagh al-adâ) delas khabr wâhid in i två klasser: mu`an`an och musalsal.
Mu`an`an är den hadîth i vars sanad uttrycket `an (från) använts. Den kallas också `an`an.
Musalsal är den hadîth i vars sanad introduktionsuttryckens eller berättarnas tillstånd eller egenskaper är likartade.
OM INTRODUKTIONSUTTRYCKEN:
När muhaddithîn (de som sysslar med hadîth) berättar hadîth använder de sig oftast av något av följande uttryck: haddathanî, akhbaranî, anba’anî, haddathanâ, akhbaranâ, anba’anâ, qara’tu, qâla lî fulân, dhakara lî fulân, rawâ lî fulân, kataba ilayya fulân, `an fulân, qâla fulân, dhakara fulân, rawâ fulân eller kataba fulân.
SKILLNADEN MELLAN HADDATHANÎ OCH AKHBARANÎ:
Enligt de tidiga (mutaqaddimîn) muhaddithîn är dessa båda uttryck likvärdiga och enligt de senare (muta’akhirîn) är skillnaden den, att när läraren läser och eleven lyssnar används, om eleven är ensam uttrycket haddathanî och om de är flera haddathanâ, och när eleven läser och läraren lyssnar används, om eleven är ensam akhbaranî och om de är flera akhbaranâ.
HADÎTHSAMLINGARNAS INDELNINGAR:
FÖRSTA INDELNINGEN
Hadîthböckerna indelas med hänsyn till innehållets uppdelning i ämnesområden i nio klasser: jâmi`, sunan, musnad, mu`jam, juz’, mufrad, gharîb, mustakhraj och mustadrak.
Jâmi` är den bok i vilken tafsîr, `aqâ’id, âdâb, ahkâm, manâqib, siyar, fitan, ashrât m.m. hadîther om alla ämnesområden finns nedskrivna, t.ex. Bukhârî och Tirmidhî.
Sunan är den bok där hadîtherna om ahkâm är arrangerade i den ordning man följer i fiqh, t.ex. Sunan Abî Dâwûd, Sunan Nasâ’î och Sunan Ibn Mâjah.
Musnad är den bok där hadîtherna är indelade efter sahâbah, antingen i ordning enligt rang eller i bokstavsordning eller i den ordning som de kom till islam, t.ex. Musnad Ahmad och Musnad Dârimî.
Mu`jam är den bok i vilken hadîtherna är placerade i ordning efter lärarna (mashâ’ikh), t.ex. Mu`jam Tabrânî.
Juz’ är den bok i vilken hadîther om endast ett område tagits med, t.ex. Bukhârîs Juz’ al-qirâ’ah och Juz’ raf` al-yadayn och Bayhaqîs Juz’ al-qirâ’ah.
Mufrad är den bok där en enda persons samtliga riwâyât behandlas.
Gharîb är den bok i vilken de hadîther som en muhaddith är ensam om (mutafarridât) från någon shaykh är behandlade.
Mustakhraj är den bok i vilken ytterligare berättarkedjor (asnâd) tagits fram till någon annan boks hadîther, t.ex. Mustakhraj Abî `Awânah.
Mustadrak är den bok i vilken de hadîther som uppfyller någon annan boks krav, men ändå uteblivit, kompletteras, t.ex. Mustadrak Hâkim.
ANDRA INDELNINGEN:
Beroende på om de blivit accepterade eller inte, delas hadîthböckerna in i fem klasser:
De böcker vars samtliga hadîther är sahîh, t.ex. Muwattâ Imâm Mâlik, Sahîh Bukhârî, Sahîh Muslim, Sahîh Ibn Hibbân, Sahîh Hâkim, Mukhtârah Diyâ’ Muqaddasî, Sahîh Ibn Khuzaymah, Sahîh Ibn Sakan och Muntaqâ Ibn Jârûd.
De böcker i vilka det finns sahîh, hasan och da`îf; alla sorters hadîther men som ändå duger till bevisföring därför att de da`îf hadîther som finns där, står nära hasan, t.ex. Sunan Abî Dâwûd, Jâmi` Tirmidhî, Sunan Nasâ’î och Musnad Ahmad.
De böcker i vilka det finns hasan, sâlih, munkar; alla sorters hadîther, t.ex. Sunan Ibn Mâjah, Musnad Tayâlisî, Ziyâdât Ibn Ahmad Ibn Hanbal, Musnad `Abd Razzâq, Musnad Sa`îd Ibn Mansûr, Musannaf Abî Bakr Ibn Abî Shaybah, Musnad Abî Ya`lâ Mawsilî, Musnad Bazzâr, Musnad Ibn Jarîr, Tahdhîb Ibn Jarîr, Tafsîr Ibn Jarîr, Târîkh Ibn Mardawayh, Tafsîr Ibn Mardawayh, Tabrânîs Mu`jam kabîr, Mu`jam saghîr och Mu`jam awsat, Sunan Dâr Qutnî, Gharâ’ib Dar Qutnî, Hilyah Abî Nu`aym, Sunan Bayhaqî samt Bayhqîs Shu`ab al-îmân.
De böcker i vilka samtliga hadîther är da`îf – illâ mâ shâ Allâh, t.ex. Hakîm Tirmidhîs Nawâdir al-usûl, Târîkh al-khulafâ’, Târîkh Ibn Najjâr, Musnad Firdaws Daylamî, `Uqaylîs Kitâb al-du`afâ’, Kâmil Ibn `Adî, Târîkh Khatîb Baghdâdî och Târîkh Ibn `Asâkir.
De böcker genom vilka man får reda på mawdû` hadîther, t.ex. Mawdû`ât Ibn Jawzî, Mawdû`ât Shaykh Muhammad Tâhir Nahrawânî m.fl.
AL-SIHÂH AL-SITTAH
Al-sihâh al-sittah (de sex korrekta) är sex böcker: Sahîh Bukharî, Sahîh Muslim, Jâmî` Tirmidhî, Sunan Nasâ’î, Sunan Abî Dâwûd och Sunan Ibn Mâjah. En del muhaddithîn har räknat in Muwattâ Imâm Mâlik i stället för Ibn Mâjah, och en del Musnad Dârimî. Att de här sex böckerna kallas sahîh är en generalisering; egentligen är det bara Bukhârî och Muslim utav dem som är sahîh.
INBÖRDES RANGORDNING
Sihâh sittah brukar rangordnas enligt följande: 1. Sahîh Bukhârî 2. Sahîh Muslim 3.Sunan Abî Dâwûd 4. Sunan Nasâ’î 5. Jâmî` Tirmidhî 6. Sunan Ibn Majah
VILKEN MADHHAB FÖLJDE SIHÂH SITTAS FÖRFATTARE?
Imâm Bukhârî var antingen mujtahid eller shâfi`î; Imâm Muslim var shâfi`î; Imâm Abû Dâwûd var antingen hanbalî eller shafi`î; Imâm Nasâ’î, Imâm Tirmidhî och Imâm Ibn Mâjah var också shâfi`î.