Allahs nittionio namn
Al-’Adl [swt]
Gud är Den Rättvise.
Hos Gud, al-’Adl, finns den Absoluta Rättvisan. Rättvisa är motsatsen till tyranni och förtryck. Förtryck orsakar smärta, förstörelse och oreda. Rättvisa garanterar fred, måttfullhet, ordning och harmoni. Gud, Den Rättvise, är förtryckets fiende. Han avskyr dem som stöder tyranner och deras vänner, sympatisörer och kretsar. I Islam är varje form av förtryck olagligt. Att vara rättvis är en ära och anstår en muslim.
Motsatserna rättvisa och förtryck har en vidare och viktigare innebörd än enkla moraliska och sociala konsekvenser. De är likställda med harmoni gentemot disharmoni, ordning mot kaos, rätt mot orätt. Om någon som ett uttryck för sin generositet gav pengar till de rika, vapen till de lärda, och böcker till soldater, skulle han kunna betraktas som en tyrann – eftersom vapen tillkommer soldater, böcker de lärda och pengar de fattiga. Men om Gud skulle göra på samma sätt, skulle detta vara ett utslag av Hans Rättvisa, eftersom Han ser allt, det som har varit förut och det som ska komma, det inre och det yttre. Han är Allvetande, God, Barmhärtig och hos Honom finns den Absoluta Rättvisan. Han skapar några vackra och andra fula, några starka och andra svaga; sedan gör Han de vackra fula och de starka svaga, de rika fattiga, de kloka enfaldiga och de friska sjuka. Allt är rättvist och allt är rätt.
En del finner det orättvist att det finns lama, blinda, döva, svältande, sinnesjuka och att det finns de som dör unga.
Gud skapar det vackra och det fula, det goda och det onda. I detta ligger mysterier som är svåra att förstå. Vi förstår åtminstone att man ofta behöver känna till motsatsen till något för att förstå det. Den som inte har erfarit sorg kan inte helt förstå vad lycka är. Om det inte fanns sådant som är fult skulle vi vara blinda för skönheten. Både det som är bra och det som är dåligt behövs. Gud tydliggör det ena genom det andra. Han ställer rättfärdigheten mot orättfärdigheten, och visar oss följderna av det ena och det andra. Han ställer belöningarna mot straffen och lämnar oss fria att använda vårt eget omdöme. Var och en finner, i enlighet med sin tilldelade lott, räddning i sjukdom och elände eller fördömelse i rikedomar. Gud vet vad som är bäst för allt Han har skapat. Bara Gud känner våra öden. Förverkligandet av våra öden sker i enlighet med Hans Rättvisa.
Av respekt för Guds vackra namn al-’Adl måste vi lära oss att visa shukr, tacksamhet, tawakkul fullkomlig tillit till och förtröstan på Gud och rida’ förnöjsamhet med det som Gud ger och bestämmer. Vi måste vara tacksamma för det goda, och, utan att klaga eller ifrågasätta, ta emot det som inte tycks vara gott, men som fallit på vår lott. Gör vi det kanske mysteriet med Guds Rättvisa avslöjas för oss, och glädje såväl som smärta gör oss lyckliga när vi inser att de kommer från Den Älskade.
’Abd al-’Adl är Guds ställföreträdare när det gäller att ge uttryck åt Hans Rättvisa. Guds Rättvisa är inte, som människor tror, detsamma som jämlikhet. Gud ger rätt, i rätt omfattning till den som är berättigad.