Abu Nu’aym
ABÛ NU´AYM Ahmad b. ´Abdullâh b. Ahmad b. Ishâq b. Mahran al-Asbahânî är känd som Abû Nu´aym. Han föddes i Isfahan år 336 e. H./948 e. Kr. i en familj av lärda. I mycket unga år började han studera hadither för sin far som själv var hadith-kännare. Senare fortsatte imam Abû Nu´aym att studera hadither för många lärare, däribland at-Tabarânî, Abû ash-Shaykh, al-Hâkim och al-Ajûrrî.
Imam Abû Nu´ayms överföringskedjor är kända för två utmärkande drag: Det första är att han har några kedjor som ingen av hans samtida förvärvade, eftersom han är den ende bland dem som tog emot sina kedjor från ett så stort antal lärda. (Nackdelen med detta är att ingen har hört talas om en del av dessa lärda och därför är de berättarkedjor han fått av just dessa inte möjliga att verifiera.) Det andra är att hans berättarkedjor är ovanligt korta, vilket är en följd av hans mycket långa liv och av att han började studera hadither i tidig ålder. Eftersom korta överföringskedjor är mycket eftersökta av hadith-kännare var det många som ville studera för imam Abû Nu´aym; bland hans studenter fanns al-Khatîb, al-Malinî och hans bror Abû ´Alî al-Hasan.
Imam Abû Nu´aym var mycket produktiv och har författat ett stort antal verk däribland Fadilât al-´Âdilîn min al-Wulât (Rättvisa härskares förtjänster), Al-Mahdî, Dhikr Akhbâr Asbahân, Al-Mustakhraj ´alâ al-Bukhârî (Berättelser som uppfyller al-Bukhârîs kriterier), Al-Mustakhraj ´alâ Muslim (Berättelser som uppfyller Muslims kriterier), Musnad al-Imâm Abî Hanîfa (Hadither berättade av Imâm Abû Hanîfa) samt hans berömda arbete, omfattande tio volymer, Hilyat al-Awliyâ’ wa Tabaqât al-Asfiyâ’ (Guds vänners och de rena generationernas prydnad), en omfattande encyklopedi över sufi-personligheter som av författaren själv i hans introduktion sägs ”inkludera namnen på, och några ord och yttranden av, framstående sanna sufier och deras imamer … från följeslagarnas generation samt från deras efterföljare och de som kom efter dem.” Imam Abû Nu´aym är kanske mest känd för detta verk.
Trots att vissa kritiserar Imam Abû Nu´aym och påstår att det finns förfalskade hadither i hans Hilyah har andra lärda försvarat honom och godtagit hans hadither som sunda, eftersom han alltid namnger sina berättare och därmed ger möjlighet att utvärdera tillförlitligheten av varje redogörelse han citerar. Imam Abû Nu´aym dog år 430 e. H./1038 e. Kr. i Isfahan där han föddes.
Må Gud vara nöjd med honom.