Månadens nasiha av Yussra
juni 2012
Bismi Allah ar Rahmani ar Rahim
Är det inte märkligt att vi, trots kunskap om detta livets förgänglighet, så lätt och så ofta låter våra tankar och känslor upptas kring sådant som helt rör detta liv och som inte är av någon vikt i jämförelse med det som våra själar strävar mot, den eviga lyckan i Allahs, den Upphöjdes, närhet?
Ibrahim ibn Adham, må Allah vara nöjd med honom, var en man som lämnade allt som tillhör denna värld för att söka nå närhet till Allah, den Upphöjde. På den tid då han fortfarande levde som kung mötte han en dag en fattig man som satt vid vägen med en påse torrt bröd som han doppade i vatten och åt av. Sedan han prisat Allah för maten sjöng han en sång där han lovprisade bröd, vatten och skugga att sitta i. Ibrahim ibn Adham förundrades över hur denne man gladde sig och var så nöjd med bara bröd och vatten. Han kallade mannen till sig och frågade honom hur han kunde vara nöjd med så lite. Det som den fattige mannen förmedlade till Ibrahim ibn Adham var att den som har tro på Allah har allt han behöver.
Vi behöver påminna oss själva om alla de gåvor som vi fått, som vi ibland inte är fullt medvetna om. Och den största gåvan är vägledningen från Allah.
Vår Profet, Guds frid och välsignelser vare med honom, har sagt:
Var förnöjsamma! Förnöjsamhet är rikedom utan gräns. (At-Tabarânî)
Vår Profet, Guds frid och välsignelser vare med honom, brukade be:
”Låt oss inte drabbas av en prövning som rör vår religion och låt inte denna värld bli vårt största bekymmer eller målet för vår kunskap”
Må Allah låta oss vara bland dem som inte prövas i vår religion och vara bland dem som upplever värdet i det som Allah har gett oss genom Sin vägledning.