Ur Qadi `Iyad’s Ash-Shifa
Kännetecken på kärlek till Allah’s Sändebud
(fred och välsignelser vare med honom)
Nedanstående är ett utdrag ur Kapitel 2 ur andra delen av Ash-Shifa. Hela kapitlet om ”Kärlek till Profeten (sallAllahu ’aleihi wasallam) ” (övers. till engelska av Aisha Bewley) finns upplagt på Aisha Bewley’s hemsida.
Den som har sann kärlek till Profeten, Allahs fred och välsignelser vare med honom, uppvisar följande kännetecken:
Det första kännetecknet är att man söker efterlikna honom, tillämpa hans sunnah, efterfölja hans ord och handlingar, lyda hans befallningar, undvika det han förbjudit och tillägna sig hans goda uppförande [adab] vare sig det är lätt eller svårt, vare sig man gör det gärna eller ogärna. Därom vittnar Allahs den Upphöjde ord:
«Säg: om ni älskar Gud, följ mig och Gud ska älska er.» (K3:31)
Man föredrar det som han har fastlagt som lag och uppmuntrat framför sina egna böjelser och begär. Allah den Upphöjde säger:
«De som var bofasta i staden och antog tron före [utvandrarnas ankomst och som] med kärlek bemötte alla som sökte tillflykt hos dem och inte missunnade dem vad de fick ta emot, utan tvärtom gav dem företräde, trots att de själva måste göra uppoffringar.» (K 59:9)
/…/ Ett annat tecken på kärlek till Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) är att man ofta talar om honom. När man älskar något så talar man ofta om det. Ännu ett tecken är att man har stark en längtan efter att få träffa honom. Var och en som älskar längtar efter sin älskade. I en hadith berättas att när Ash`ari-klanen kom till Medina sjöng de ”I morgon ska vi träffa dem vi älskar, Muhammad och hans Följeslagare.”
Ett av kännetecknen är att den som älskar honom inte bara nämner honom ofta utan också upphöjer och hedrar honom när han nämner honom, visar ödmjukhet och upplever sin egen ringhet när han hör hans namn. Ishaq at-Tujubi sade: ”Varje gång Profetens (Allahs fred och välsignelser vare med honom) Följeslagare [sahaba] efter hans död hörde hans namn nämnas veknade deras sinnen, deras hud darrade och de grät. Det var likadant med många av Efterföljarna [tabi`un]. En del reagerade så av kärlek och längtan efter honom, andra av respekt och aktning.”
Ett annat kännetecken är kärlek till dem som älskar Profeten (Allahs fred och välsignelser med honom), hans familjemedlemmar [Ahl al-bayt] och Följeslagare – Muhajirun såväl som Ansar – för hans skull. Man är då också fientlig mot dem som hatar och förbannar dem. När man älskar någon älskar man också dem som den personen älskar. Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) sade om al-Hasan och al-Huseyn: ”Allah! Jag älskar dem, älska dem därför Du.” Enligt en annan version nämns enbart al-Hasan: ”Allah! Jag älskar honom, älska den som älskar honom.” Han sade också: ”Den som älskar dessa båda älskar mig. Den som älskar mig älskar Allah. Den som hatar dem, hatar mig. Den som hatar mig, hatar Allah.”
/…/
Ett annat tecken är avsky mot var och en som hatar Allah och Hans Sändebud (Allahs fred och välsignelser vare med honom) fientlighet mot alla som visar fientlighet mot honom, att undvika umgänge dem som vägrar följa hans sunnah och inför nypåfund i hans dïn och att man finner allt som strider mot hans shari`ah betungande. Allah den Upphöjde säger:
«Du kan inte finna [sådana] människor som tror på Gud och den Yttersta dagen och som [samtidigt] söker vänskap med dem som trotsar Gud och Hans Sändebud ? inte ens om det gäller deras egen fader eller son eller broder eller [andra] som står dem nära.» (K58:22)
/…/ Ett annat tecken på kärlek är kärlek till Koranen som [Allah den Upphöjde] gav till Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) ? Koranen, med vars stöd han gav vägledning, som han själv vägleddes av och vars karaktär han gjorde till sin egen, så att `A’isha sade: ”Hans karaktär var Koranen.” Att älska Koranen betyder bland annat att läsa den högt och handla efter den, att förstå den, att älska hans [Profetens, Allahs fred och välsignelser vare med honom] och att hålla sig innanför dess gränser.
/…/
Ett av tecknen på kärlek till Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) är barmhärtighet [shafqa] gentemot hans samfund, att vara en god rådgivare för det [nasiHa], att sträva för dess bästa och förhindra sådant som kan vara det till skada? på samma sätt som Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) « ömmar för de troende, full av kärlek.» (Q9:128)
Ett av tecknen på fullkomlig kärlek är att den som eftersträvar den klarar sig med litet i denna värld, föredrar fattigdom och gör detta till sitt levnadssätt. Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) sade till Abu Sa’id al-Khudri: ”För dem som älskar mig kommer fattigdomen fortare än ett vattenfall strömmar från bergets högsta topp ned till dess fot.” [At-Timidhi] I en hadith från `Abdullah bin Mughaffal sade en man till Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom): ”O Allahs Sändebud, jag älskar dig. Han svarade: ”Tänk noga på vad du säger!” Tre gånger upprepade mannen: ”Jag svär vid Allah att jag älskar dig!” Han /Profeten, fred och välsignelser vare med honom/ sade: ”Om du älskar mig så gör dig redo att bära fattigdom med tålamod .”
Om nasiha
Vad är nasiha?
Tamim ad-Dari sade att Allahs Sändebud (fred och välsignelser vare med honom) sade:
”Religion är uppriktighet (nasiha).” ”Religion är uppriktighet (nasiha).” ”Religion är uppriktighet (nasiha).”Vi frågade: ”Mot vem?” Han svarade: ”Mot Allah och Hans Bok, mot Hans Sändebud och mot muslimerna och deras ledare.”
Våra Imamer har sagt: ”Nasiha är en plikt gentemot Allah och gentemot Hans Sändebud och muslimerna och deras ledare.”
Imam Abu Suleyman al-Busti sade: ”Nasiha är det ord som betecknar önskan om gott till den det åsyftar.” Det går inte att förklara det med ett enda ord som beskriver hela dess innebörd. Rent språkligt betyder det uppriktighet (ren avsikt) [ikhlas], som när man säger: ’Jag har renat [nasahtu] honungen’ när den är fri från från vax.”
Abu Bakr ibn Abi Ishaq al-Khaffaf sade: ”Nasiha är att göra det som är rätt och harmoniskt. Det kommer från ordet nisah, dvs tråden som ett plagg är hopsytt med.”
Nasiha gentemot Allah den Upphöjde:
Nasiha gentemot Allah består i att ha en sund tro på Hans Enhet, beskriva Honom på det sätt som anstår Honom att bli beskriven och att särskilja Honom från sådant som inte kan tillskrivas Honom. Det är att önska det Han älskar och ta avstånd från det Han avskyr, och det är uppriktighet när man dyrkar Honom.
Nasiha gentemot Hans Bok är att tro på den, handla efter den, recitera den väl, vara ödmjuk inför den, visa respekt för den, förstå den och söka fiqh (förståelse) enligt den och skydda den från extremisternas tolkningar och heretikernas angrepp.
Nasiha gentemot Profeten (fred och välsignelser vare med honom):
Nasiha gentemot Sändebudet (fred och välsignelser vare med honom) är att bekräfta hans profetskap och att lyda honom i allt han befaller och förbjuder. Abu Suleyman och Abu Bakr sade: ”Det är att stödja, hjälpa och skydda honom, i liv som i död, att ge liv åt hans sunna genom att söka den, skydda och sprida den och att anta hans nobla karaktär och adab.”
Abu Ibrahim Ishaq at-Tujbisade: ”Nasiha gentemot Allahs Sändebud (fred och välsignelser vare med honom) är att bekräfta hans budskap och hålla fast vid hans sunna och handla i enlighet med den.”
Ahmad ibn Muhammad sade: ”En av hjärtats plikter är att tro på nasiha gentemot Allahs Sändebud (fred och välsignelser vare med honom) .”
Abu Bakr al-Ajurri och andra sade: ”Nasiha gentemot honom innebär två sorters uppriktigt handlande: det ena är nasiha under hans levnadstid och det andra är nasiha efter hans död.”
Under hans levnadstid utövade hans Följeslagare nasiha genom att hjälpa honom, skydda honom, bekämpa hans motståndare, lyda honom och offra sina liv och ägodelar i hans tjänst enligt Allahs ord:
”Män som troget höll sina avtal med Allah.” (sura de Sammansvurna 33:23)
”De hjälper Allah och Hans Sändebud.” (sura Mönstringen 59:8)
Muslimernas nasiha gentemot honom (fred och välsignelser vare med honom) efter hans död är att upprätthålla aktning, respekt och kärlek till honom, att idogt lära sig hans sunna, förstå shari’a, att älska medlemmarna av hans Familj och hans Följeslagare, att undvika sådant som ogillas enligt hans sunna och som avviker från den, att avsky att göra det och att alltid vara på sin vakt mot att det ska inträffa, barmhärtighet mot hans samfund, att söka lära från hans karaktär, hans liv och och hans uppförande samt ståndaktighet i att handla i enlighet därmed.
Så av det som nu sagts kan vi se att nasiha är en av kärlekens frukter och samtidigt ett av dess kännetecken.
Imam Abu’l Qasim al Qushayri berättade att någon i en dröm såg ’Amr ibn al-Layth, som var kung i Khorasan och en berömd hjälte, även känd under namnet as-Saffar [grundare av den saffaridiska dynastin 867-903; han var också berömd för sin strid mot kharajiterna i Sistan. /ÖA] och frågade honom: ”Vad gjorde Allah med dig?” Han svarade: ”Han förlät mig.” Han [som drömde] frågade: ”Hur kom det sig?” Och han [kungen] svarade: ”En dag klättrade jag upp till toppen av ett berg och såg ned på mina arméer och gladde mig åt deras enorma antal. Då önskade jag att jag hade kunnat vara hos Allahs Sändebud, må Allah ge honom frid och välsignelser (fred och välsignelser vare med honom), för att hjälpa och stödja honom. Allah tackade mig och förlät mig på grund av det.”
Nasiha gentemot muslimernas ledare och vanligt folk:
Nasiha gentemot muslimernas ledare [imamer] är att lyda dem när de befaller det rätta, hjälpa dem, uppmana dem att handla rätt, påminna dem om det på ett fint sätt, tala om för dem vad de förbisett och vad de inte själv ser som gäller muslimernas angelägenheter, och att inte angripa dem eller förorsaka tvister mellan dem och folket och inte fjärma dem från folket. Nasiha gentemot vanliga muslimer är att vägleda dem till deras bästa, i ord och handling bistå dem i deras religiösa och världsliga angelägenheter, varna dem som är oförsiktiga, upplysa de okunniga, ge till dem som behöver, dölja deras brister, stöta bort sådant som kan skada dem och dra till dem sådant som är dem till nytta.