Nafs Lawwamah
Detta är det andra steget i människans andliga utveckling, när människan blir medveten om sina handlingar, får förmågan att skilja mellan rätt och fel, och ångrar sina onda handlingar. Ändå är hon inte förmögen att helt och hållet sluta med att handla felaktigt, eftersom det är mycket svårt att bryta vanorna från hennes tidigare tillstånd. Hon försöker följa sin religions föreskrifter, utför sina böner, fastar, betalar allmosor och försöker ha ett lämpligt uppförande. Men hon vill göra känt att hon är en ny människa. Hon visar upp sin fromhet och sina goda handlingar, och förväntar sig uppskattning från andra. Detta gör hennes uppförande till hyckleri. Ibland inser hon detta, drabbas av ånger och försöker ändra sig. Hyckleri, en stor synd, är den huvudsakliga faran på denna nivå.
Det finns dessutom två andra stora faror: arrogans och vrede. Varje litet försök att göra gott verkar, jämfört med det tidigare tillståndet, som en enorm prestation. Vi tycker därför att vi är bäst, och blir arga på de andra som inte verkar respektera oss. Arrogans, självbedrägeri, hyckleri, vrede och intolerans är alla djävulens soldater. På nivån ”Nafs Lawwamah” är vi inte säkra från djävulen, som injicerar arrogansen i våra ådror och viskar i vart öra: ”Du är nu lika god som din lärare; du inte bara vet lika mycket som de, ditt uppförande är dessutom bättre! Om de kunde leva som de lär skulle de ändå inte vara hälften av det du är. Du behöver inte deras predikningar eller deras råd. Låt nu människorna se din vishet och dina handlingar så att du kan vara en förebild för dem.”
Inte bara djävulens viskningar utan hela det världsliga livet är mot sökaren på denna nivå. Världen förlorar inte sin dragningskraft för honom; den kallar och frestar honom. Om kunskapssökaren beslutsamhet är svag drabbas han nu av arrogans, han lyssnar inte på goda råd, och grälar faktiskt med dem som vill honom väl eftersom han tycker att de förringar honom och har ett överlägset sätt.
I sin vrede försöker han kanske utföra större dåd än vad han är kapabel till, och misslyckas. Ett misslyckande förargar honom ytterligare. Hans sinnesstämning blir mör, besviken; han tror att han har tagit fel väg, att han hade det bättre innan, och anklagar kanske dem som ledde honom till denna väg. Kanske faller han tillbaka till sitt tidigare tillstånd där han var ett djur i en människas skepnad.
Ifall han blir varnad om dessa faror i början av den andra nivån, Nafs Lawwamah, och om han är förnuftig nog att inte lossa på den hand som leder honom, och om han följer deras råd om hur man bäst bekämpar dessa tre fiender, – hyckleri, vrede och arrogans –, så kommer han snabbt att passera detta stadium. Ju längre man stannar kvar på detta övergångsstadium, desto värre blir dess prövningar…
Ur Marifetname av Shaykh Ibrahim Haqqi Erzurumi (1703-1780) översatt från turkiska till engelska av Shaikh Tosun Bayrak al-Jerrahi och från engelska till svenska av Jenny Lind.