Frågor och svar om Koranen
Är en kvinnas röst ’awra? Var står det att en kvinna inte får recitera Qur’an högt, när andra män hör?
Kvinnans röst anses inte vara ’awra, men det är makruh för en kvinna att, med hög röst, läsa Koranen i främmande (icke-mahram) mäns närvaro. Detta gäller både i, och utanför, bönen. [Nihayat al-Muhtaj 1/408]
Får en menstruerande kvinna läsa Koranen för att skydda sig själv?
Att läsa (att röra Koranen är inte tillåtet) Koranen är förbjudet för en kvinna som har menstruation och en man eller kvinna som befinner sig i ett tillstånd av den större rituella orenheten (janaba). ”Att läsa Koranen” innebär att man läser så högt att man kan höra sig själv. Det är däremot inte förbjudet att läsa Koranen i sitt hjärta (utan att röra tungan) eller så tyst att man inte kan höra sig själv.
För ovannämnda personer är det inte heller förbjudet att läsa sådant som står i Koranen om de därmed inte avser koranrecitation, som när någon under en resa säger ”Subhana ’lladhi sakhkhara lana hadha…” eller när någon som nås av ett dödsbud säger ”Inna lillahi wa inna ilayhi raji’un” och inte heller om man avser att skydda sig själv eller andra genom läsningen.
Det är också tillåtet för en menstruerande kvinna att läsa ur Koranen utan att röra den (utan att höja rösten som sagt) och även att bläddra med en penna eller låta någon annan bläddra åt henne.
Varför behöver man inte wudu när man läser en koranöversättning t.ex. på svenska.
Koranen är de ord som Allah den Upphöjde lät uppenbara till vår Mästare Muhammed (salla Allahu aleyhi wa sallam) och som han förmedlade till oss precis som de uppenbarats. När man läser en svensk tolkning av Koranens budskap (såsom Muhammed Knut Bernströms utmärkta översättning), är det inte Koranen man läser och förbudet gäller därför inte.
Är det tillåtet att röra Koranen för den som inte är i ett tillstånd av rituellt renhet (den som inte har wudu)?
I sin bok “Al-Minhaj” skriver Imam Nawawi:
”För den som befinner sig i ett tillstånd av mindre rituell orenhet, är det förbjudet att be, gå runt Ka’ba, bära Koranen, röra dess sidor, röra dess pärm, enligt den korrekta åsikten, samt att röra den tygpåse eller den ask Koranen ligger i…”
I Zetterstèns Koranöversättning står det:
”Detta är sannerligen en Härlig Koran, som finnes i en väl bevarad skrift, den blott de rene får vidröra.” (K. 56: 76-78 med Zetterstèns numrering)
Denna översättning stämmer bra överens med Imam Suyutis Koranexeges. Om meningen ”den blott de rene får vidröra” skriver Imam Suyuti: Dvs. de som renat sig från den mindre och den större rituella orenheten. (Tafsir al-Jalalayn)
Abdullah ibn Abi Bakar ibn Muhammed ibn Amr ibn Hazm sade att det i den bok som Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, lät skriva till Amr ibn Hazm stod skrivet: ”Att ingen må röra Koranen utom den som är ren” (Ovan nämnda hadith är sahih bi shawahidihi och relateras av bl.a. Imam Malik i al-Muwatta)
Sheykh Abdu ’l-Wakil Durubi:
”Den åsikt som nämns i Fiqh al-sunna att det skulle vara tillåtet att röra Koranen utan att vara rituellt ren, är en avvikande åsikt som går emot alla fyra lagskolor och är inte tillåten att lära ut.” (Reliance of the Traveller s. 74).
Av detta framgår tydligt att det inte är tillåtet att röra Koranen om man inte är rituellt ren och att detta är den dominerande åsikten i alla fyra lagskolor.
Ett halsband/smycke med ordet Allah på arabiska som man bär runt halsen. Krävs det att man har wudu för det. Hur gör personen om den ska på toaletten, kan den gömmas under tröjan – vilken adab gäller i den situationen?
Det är makruh att ta med sig något in på toaletten där Guds, änglarnas eller profeternas namn står skrivet, men man behöver inte wudu för att röra eller bära ett sådant smycke. När man går på toaletten bör man lämna sådana smycken utanför. Om man av någon anledning inte kan göra detta bör man låta det hänga innanför tröjan eller dölja det på annat sätt.
Kan man skriva en ”Surat” eller några verser av Koran på pappret och sedan lägger pappret i vatten tills det löser up sig och sedan dricker vattnet?
I al-Mughni skriver Sheykh ash-Shirbini:
Det är inte makruh att skriva passager ur Koranen i en tillbringare, [hälla vatten i den] och dricka innehållet av hälsoskäl. Det samma gäller för mat [på vilken Koranverser skrivits].
I detta sammanhang kan det vara på sin plats att nämna att det är förbjudet att bläddra i Koranen med fingrar som vätts med saliv.
Hur gör man sig av med papper som det står Koranverser på?
Om man inte kan förvara pappret på lämpligt sätt är det bäst att förstöra pappret genom att lägga det i vatten tills det löser upp sig. När pappret löst upp sig bör man hälla ut vattnet på en ren plats. Det näst bästa alternativet är att bränna pappret.
Det är rekommendera att resa sig för Koranen på samma sätt som för en lärd, ja än mer rekommenderat. Det är makruh att bränna något på vilket delar av Koranen nedtecknats, utom då syftet är att t.ex. skydda föremålet [från att behandlas respektlöst], men det är bättre att tvätta bort skriften [eller lösa upp den i vatten]. [1/114-15]
Referenser:
Abu Bakr ibn Muhammed Shadha al-Dimyati. I’anat al-Talibin ’ala hall alfadh Fath al-Mu’in. 4 vol. Beirut: Dar al-Fikr 1419/1998
Om man har en koran nedstoppad i en väska/bag som är stängd – kan man ta med väskan in på toaletten då? T ex om man befinner sig utomhus och inte kan lämna ifrån sig väskan när man besöker en offentlig toalett.
Den dominerande åsikten är att det är makruh att ta med Koranen in på toaletten även om man döljer den genom att t.ex. stoppa den i en väska. Det är därför bättre att lämna Koranen utanför toaletten, utom när man befarar att någon ska stjäla den eller att den ska hamna i orätta händer.
Imam al-Haddad, må Gud vara nöjd med honom, skriver:
När du går till toalettrummet för att uträtta dina behov, bör du sätta på dig dina skor, täcka huvudet, gå in med vänstra foten först och ut med den högra. Säg: Allahumma innî a’ûdhu bika mina ’l-khubthi wa ’l-khabâ’ith” [I Guds namn. Gud, jag söker Ditt skydd från de manliga och de kvinnliga demonerna] när du går in; och när du går ut: Ghufrânaka al-hamdulillahi ’lladhi adh-haba ’annî ’l-adhâ wa ’âfânî [Jag söker Din förlåtelse. Lov och pris tillkommer Honom som tagit bort det osunda och gjort mig frisk].
Av vördnad för Allah bör du inte ta med dig något där Allahs namn är skrivet och tala bara om det är nödvändigt. Lyft dina kläder bara så mycket som krävs för att de inte ska bli smutsiga. Gå undan så att ingen kan se eller höra dig och så att ingen kan känna någon lukt. När du uträttar dina behov ska du varken vara vänd mot eller från Qibla. Detta kan vara svårt att undvika i en del byggnader och blir därför förlåtet.…
Gör dig ren först med stenar och därefter med vatten. Använd i första hand vatten om du avser att bara använda en av dessa metoder. Om du tvättar dig med vatten, bör du börja med den främre delen, men använder du stenar tvättar du denna del sist. Efteråt säger du: Allahumma hassin farjî mina ’l-fawâhish wa tahhir qalbî mina ’n-nifâq [Allah, skydda mitt könsorgan från lastbarhet och rena mitt hjärta från hyckleri].
Ge alltid företräde åt höger hand (fot eller sida), utom när det gäller att ta bort smuts (najasa) och orenlighet. Ge företräde åt den vänstra foten när du går in i orena eller smutsiga rum.