Al-`Aqiqa – offrande för en nyfödd
Sammanställt av imam Abdulwâhid Shâkir Morrone
Språkligt är aqîqa, det hår som växer på den nyföddes huvud vid födseln. Enligt den religiösa lagen är aqîqa det djur som offras när barnets hår rakas. Aqîqa är en höggradig sunna (sunna muakkada).
Rakningen:
Det är rekommenderat för den som blivit förälder att raka den nyföddes hår på den sjunde dagen1 och att ge hårets vikt i guld eller silver till behövande.
Det är rekommenderat att först slakta och därefter raka barnets hår, det är också rekommenderat att smörja barnets huvud med saffran efter rakningen.
Det är endast sunna att raka håret för den som konverterat, vid aqîqa och vid hajj.
Slakten:
Tiden för slakten infaller med födseln, det bästa är dock att invänta den sjunde dagen. Skulle man av någon anledning inte slakta på den sjunde dagen kan man göra det på den fjortonde eller den tjugoförsta dagen istället. Efter den tjugoförsta dagen kan man slakta när som helst.
Den person som har försörjningsplikt för barnet är också den som bör betala för offerdjuret. Om barnet blir myndigt och ingen slaktat för det är det rekommenderat att han/hon slaktar för sig själv.
Om man får en pojke är det rekommenderat att slakta två shâh2, observera att dessa djur måste uppfylla vissa villkor3. Om det är en flicka är det rekommenderat att slakta en shâh (Profeten ?må Allâhs frid och välsignelser vara med honom- slaktade ett får för Hassan och ett för Hussein må Allâh vara nöjd med dem båda).
Efter slakt är det rekommenderat att tillaga djuret med en söt sås. Det är rekommenderat att inte bryta något av djurets ben (man skär av dem vid lederna) och det är också rekommenderat att ge det tillagade köttet till fattiga och andra.
Det är sunna att slakta vid soluppgången på den sjunde dagen och att när man slaktar säga ” I Allâhs namn Allâh är störst. Allah! det här [offerdjuret] är från Dig och till Dig [återvänder det], Allah! detta är den och dens aqîqa” ” Bismi Llâhi Allâhu Akbar Allâhumma hâdhihi minka wa ilayka Allâhumma hâdhihi aqîqatu fulân”
Det är rekommenderat att äta en tredjedel av köttet, att ge bort en tredjedel och att ge en tredjedel som allmosa till de fattiga. Det allra bästa är dock att ge bort allting utom en liten bit som man äter själv. Det är rekommenderat att spara levern åt sig själv, eftersom detta är i enlighet med Profetens sunna, frid och välsignelser vare med honom.
Namngivningen:
Det är sunna att namnge barnet på den sjunde dagen, innan slakten, men det går bra att göra det redan på den första dagen.
Det är sunna att ge barnet ett bra namn såsom Mohammed eller Abdur-Rahman. (det är sunna för nya muslimer att ta sig ett bra muslimskt namn som de ovannämnda eller något av Profeternas namn, må Allahs frid och välsignelser vara över dem alla-)
När barnet föds är det rekommenderat att kalla till bön (adhân) i dess högra öra och iqâma vid dess vänstra öra, och att tugga en daddel och låter barnet äta av den (dvs att ge barnet av daddel saften som blandats med saliv vid tuggningen, genom att smeta lite av daddel saften på barnets gom för att barnet ska svälja den arb. tahnîk), det är rekommenderat att den som tuggar är någon som är känd för sin starka tro och för att stå Allâh nära, (så att barnet erhåller välsignelser (baraka) genom personens saliv) om det inte finns daddlar tillgängliga kan man ta någonting annat som är sött.
Omskärelsen:
Omskärelsen är obligatorisk för män. Omskärelsen blir inte obligatorisk förrän barnet blivit myndigt. Det är dock rekommenderat att utföra omskärelsen på den sjunde dagen efter födseln. (födelsedagen är inte inkluderad till skillnad från aqîqan)
Noter:
1. vare sig det är en pojke eller en flicka. Födelsedagen räknas som den första dagen till skillnad från omskärelsen
2. Shâh är ett får som är ett år eller äldre, eller en get som är två år eller äldre.
3. Djuret som slaktas måste vara fritt från deffekter som minskar köttets kvalité, därför är det inte tillåtet att slakta ett djur som:
(a) är lamt ( med uppenbara problem att gå som hindrar det från att gå till betet eftersom detta leder till att djuret försvagas)
(b) är blint eller enögt (med uppenbara synproblem eftersom det minskar dess betesförmåga)
(c) är sjukt (vars sjukdom är uppenbar)
( om ovanstående deffekter är obetydliga anses djuret vara tillräckligt)
(d) är mentalt sjukt
(e) har skabb (även om den inte är uppenbar)
( f ) har ett öra som blivit avskuret eller att en del av örat blivit avlägsnat även om det ar en liten bit. (eller fötts utan öra)
(g) fått en stor del av låret, eller en liknande kroppsdel som har mycket kott avskuret (inte om det är en liten bit)
Det är tillåtet att slakta ett djur som har ett jack i örat eller vars horn helt eller delvis brutits av.
Referenser:
Umdatu as-sâlik av Ibn Naqîb al-Misri översatt till engelska av shaykh Nuh H.M. Keller.
Hâshiyatu al-Bâjûri ala Ibn al-Qâsim al-Gâzi.
Nihâyatu al-muhtâj ilâ sharh al-minhâj
Al-bayân
Bushra al-karîm alâ al-muqaddamati al-hadramiyya