Allahs nittionio namn
Al-Wâhid [swt]
Gud är En, Han har ingen like, ingen som kan jämföras med Honom, ingen vid Sin sida i Sitt Väsen, i Sina Egenskaper, i Sina Handlingar eller i utövandet av Sin Makt och ingen annan kan bära Hans sköna namn.
Hans väsen är Ett, allt annat är Hans skapelse. Hur skulle någonting av det Han har gjort och upprätthåller kunna jämföras med Honom?
Han är En i Sina Egenskaper. I Hans skapelse, och särskilt i människan, kan det finnas tecken och symboler som hänför sig till Hans Egenskaper, för att vi ska kunna uppfatta något av Hans egenskaper och för att vår tro därigenom ska stärkas; men i övrigt är yttringarna av Hans Egenskaper inte desamma som Hans Egenskaper.
Han är En i Sitt Handlande. Han behöver ingen hjälp när Han skapar och Han gör vad Han vill med Sin skapelse. Det som av oss uppfattas som materiella eller andliga orsaker kan i sig själva inte åstadkomma något.
Han är En när Han befaller och utövar rättvisa. Han är den Ende källan till straff och belöning, goda handlingar och synder. Ingen annan än Han har rätt att säga: “Det här är rätt och det där är fel” eller “Det här är tillåtet och det där är förbjudet.”
Han är den Ende bäraren av Sina sköna namn, av vilka inget kan bäras av någon annan. Den som på något sätt gör anspråk på likhet med någonting hos Honom gör sig skyldig till den enda oförlåtliga synden – att tillskriva Gud likar eller medhjälpare. Han är Den Ende som är värd att tillbe. Hans Enhet är odelbar. Han är En Helhet utan delar.
I människan yttrar sig Enhetens tecken hos den som har nått sådana höjder när det gäller moral, god karaktär och uppförande att ingen annan människa kan mäta sig med honom. Hur enastående en sådan människa än är så begränsas hon av sin fastställda livstid. Andra som liknar henne kan ha funnits tidigare och kan komma att finnas efter henne. Det speciella med en sådan människa omfattar bara det som är relaterat till hennes karaktär.
’Abd al-Wâhid är den som har trängt in i sin Herres Enhet och som har fått kunskap om mysteriet med denna egenskap, som är nyckeln för att förstå alla Guds Egenskaper. En sådan tjänare ser allt rymmas i Guds sköna namn. Han förstår allting utifrån Guds egenskaper och han gör allt med dem som utgångspunkt. Han är en qutb, sin tids mästare.
Från roten w-h-d härleds följande betydelser i klassisk arabiska:
att ansluta, förbinda, förena,
att vara unik, ensam i sitt slag
att vara en och avskild från andra
Namnet al-Wâhid förekommer i Koranen, se t.ex. 39: 4.