Vår tids olika vetenskaper
Av: Ibn Khaldun från boken al-Muqaddima
Vetenskaperna som folk intresserar sig för i städerna och som de förvärvar och för vidare genom undervisning är av två slag: ett som är naturligt för människan och frukten av hennes tänkande och ett av ett traditionellt slag som hon bär med sig från generation till generation.
De filosofiska vetenskaperna:
Det första slaget omfattar de filosofiska vetenskaperna. De är de som människan förvärvar naturligen genom sin tankeförmåga. Hennes mänskliga förnimmelser leder henne att bli varse föremål, problem, argument och undervisningsmetoder. Hon inser sålunda skillnaden mellan vad som är rätt och vad som är fel genom att utöva sin spekulativa och forskande förmåga, som är utmärkande för en tänkande varelse.
De traditionella vetenskaperna:
Det andra slaget omfattar de traditionella, konventionella vetenskaperna. De härrör alla från information som baseras på den givna religiösa lagens auktoritet. Det finns inget utrymme för intellektet i dem utom för att förbinda vissa detaljproblem med grundläggande principer. Speciella problem som ofta dyker upp innefattas inte i den allmänna traditionen i och för sig. Därför behöver de anknytas till denna tradition genom något slag av analogiskt resonemang (qiyas). Men ett sådant resonemang leds självt från (den traditionella) informationen, vars grundvalar förblir giltiga (och oförändrade). Det är således traditionellt, eftersom det härleds från traditionen.
Grundvalen för alla de traditionella vetenskaperna är föreskrifterna i Koranen och sunnan, som är lagen uppenbarad för oss av Gud och hans budbärare , liksom vetenskaperna förbundna med det materialet, genom vilka vi ges förmåga att utnyttja det. Detta kräver vidare som viktigaste hjälpvetenskap studiet av det arabiska språket. Arabiska är islams språk och på det uppenbarades Koranen. De olika slagen av traditionella vetenskaper är talrika, eftersom det är den ansvarige muslimens skyldighet att känna till de lagliga förpliktelserna som Gud ålagt honom och hans medmänniskor. De härleds från Koranen och sunnan, antingen direkt från texten eller genom «allmänt samtycke» (ijma`) eller «anknytning» (ilhaq).
Således måste han först [1] studera Koranens uttryckliga ordalydelse, d v s tolkningen av den, (tafsir). Sedan måste han [2] studera Koranen ur två andra synvinklar: för det första sättet på vilket den har överförts på grundval av profeter, som mottog den från Gud, och för det andra med hänsyn till skillnaderna i koranläsarnas läsarter (qira´at). Detta är koranläsningens vetenskap. Därefter kommer [3] sättet på vilket sunnan förbinds med sin upphovsman (Profeten ). Man måste diskutera tradenterna av den, deras historia och integritet, så att man kan veta vilket förtroende man kan ge dem och vilken attityd man följaktligen skall inta. Detta är traditionsvetenskaperna. Man kommer därefter till [4] rättens källor usul al-fiqh som anger hur man härleder lagarna från deras grundläggande principer. Därefter övergår man till [5] juridiken själv, d v s de gudomliga lagar som styr alla ansvariga muslimers handlingar.
Muslimens plikter kan beröra såväl kroppen i dess helhet som hjärtat. [6] De senare avhandlar tron och distinktionen mellan vad man bör tro och inte tro. Sådana är trosartiklarna som handlar om Guds väsen och attribut, händelserna kring återuppståndelsen, paradiset, helvetet och förutbestämmelsen. Allt detta medför en argumentering grundad på bevisföring och logiska resonemang. Detta är spekulativ teologi.
Diskussionen om Koranen och al-hadith måste föregås av studiet av de filologiska vetenskaperna, eftersom den är baserad på dem. Det finns olika slag av de vetenskaperna såsom [7] lexikografi (lugha), [8] grammatik (nahw), [9] syntax och stil (bayan) och [10] litteratur (adab).
[…]
De traditionella lagvetenskaperna har i islam odlats på ett sätt som inte tillåter några tillägg. De som studerade dem nådde det möjligas yttersta gräns i sin kunskap om dem. De skilda tekniska terminologierna förfinades och ordning infördes i de olika disciplinerna. De traditionella vetenskaperna uppnådde således en ytterlig förfining och fulländning. Varje ämne hade sina auktoriteter som man hänvisade till och sina regler som användes i undervisningen. Västern såväl som östern lämnade sina bidrag till denna berömda lärdom. Men i vår tid har vetenskapen stagnerat i Maghrib till följd av det politiska och intellektuella förfallet. Jag vet inte vad Gud har gjort med östern, men jag tror att kulturen där blomstrar och att undervisningen i vetenskaperna och konsterna där fullföljs. Östern är välbefolkad, mycket välordnad och högt kultiverad och studenter kan leva där tack vare inkomsterna från de fromma donationerna, som ger dem ett rikligt underhåll.
Källa: http://guidance.faithweb.com/kunskap/