Månadens nasiha av Abdulwahid Morrone
december 2011
Bismi lLah ar Rahmani ar Rahim
Arabiska ord som härletts ur samma rotbokstäver delar ofta en grundläggande betydelse. De som t.ex. har härletts ur bokstäverna jiim och nuun betecknar alltid att något eller någon blir eller är dold. Betrakta följande exempel. Brynja kallas junnah; när natten döljer någon säger man ajannahu al-layl; ett foster kallas janiin, eftersom det är dolt för våra ögon och av samma anledning kallas en demon jinn och paradiset jannah.
Hur ska vi förstå det arabiska ordet junuun? Junuun betyder galenskap och om vi begrundar det vi nämnt tidigare förstår vi att galenskap är relaterat till att något döljs, men vad är det som döljs när en person blir galen? Ett välgrundat antagande är att det är intellektet som döljer sig när en person blir galen. Araberna säger att galenskap är av olika slag (al-junuun funuun) och i det som följer ska vi kort titta på ett tillstånd som vanligtvis inte räknas till den kliniska psykologins domäner. Galenskap uppträder i olika former och kan också vara mer eller mindre beständig. Den kan innebära ett permanent tillstånd, men den kan även uppstå och försvinna väldigt fort.
Inom ramen för den islamiska vetenskapen tasawwuf är det allmänt känt att människans känslor och begär har en benägenhet att förblinda intellektet. En individ har i vanliga fall förmågan att tänka mer eller mindre klart och rationellt, men när starka känslor väcks till liv tenderar de att sätta sig över intellektet och ta kommandot över individens agerande. Intellektet döljs av känslorna och förlorar sitt herravälde över individen. Av denna anledning uppmanade Profeten, frid och välsignelser vare med honom, en av sina följeslagare att inte bli arg, när denne bad Profeten om råd. Mannen upprepade sin förfrågan flera gånger och varje gång blev svaret: ”Bli inte arg!”. Men vrede är inte den enda känsla som kan göra oss tillfälligt galna. Även starka begär efter mat eller sex kan grumla människans omdöme och förvisa henne till den tillfälliga galenskapens domäner. Många synder utförs i detta tillstånd och det är först när begären har mattats av och intellektet återfått sin position som ångern manifesterar sig.
Seder, bruk och vedertagna normer kan också lägga sig som ett täcke över intellektet. Profeten Ibrahim, frid vare med honom, lyckades befria sitt folks intellekt, om än tillfälligt. Hans folk blev utom sig av vrede när de förstod att han hade förstört deras avgudar och att han lade skulden på den största avguden. När Ibrahim uppmanade dem att själva fråga belätet vad som hänt skedde något märkligt. I Koranen står det: fa raja’u ila anfusihim. Dessa ord kan översättas på olika sätt, men Ibn ’Ajiibah, må Gud visa honom barmhärtighet, menar att det betyder att de återvände till sitt intellekt, dvs. att de återfick sina sinnens fulla bruk. Ett sanningens ord kan med andra ord skingra galenskapen, men i fallet med Ibrahim och hans folk slutade det med att intellektet än en gång fick ge vika.