Månadens nasiha av Ann-Catrin Nilsson
september 2011
Bismi lLah ar Rahmani ar Rahim
En påminnelse om tid
Ett urval av Habib Umars tal och lektioner från 21-26:e Shawwal 1432/19-24:e september 2011
Vi går inom kort in i den heliga månaden Dhu’l-Qa`dah. Tre av de fyra heliga månaderna följer på varandra; Dhu’l-Qa`dah, Dhu’l-Hijjah och Muharram. Dhu’l-Qa`dah är den första av dessa tre och är en förberedelse för de två följande. Den är också en av Hajjs månader. Antingen vi är lyckosamma nog att få bevista de heliga platserna eller ej så går vi in i en helig tid och bör därför förhålla oss i enlighet med detta.
Vi ska veta att belöningen för varje god handling som vi förmår utföra mångdubblas och på samma sätt är det allvarligare att utföra dåliga handlingar. Sayyidi al-Habib Umar bin Hafiz (må Allah bevara honom) sade att vi ska göra vad vi kan för att bistå dem som planerar att utföra Hajj, antingen genom att undervisa dem eller stödja dem ekonomiskt, eller bistå dem på annat sätt. Han sade också att det ännu finns möjligheter öppna för oss att närma oss Allah, trots alla prövningar vi ser omkring oss. Vi bör t.ex. stärka vår förbindelse med Allahs bok. Han betonade vikten av att recitera Koranen mellan Maghrib och Isha och innan Fajr då frid sänds ned. Sayyiduna `Uthman sade: “Om våra hjärtan vore rena, skulle de vara fulla av Allahs ord.”
Han varnade också för “tidstjuvar” som med olika medel stjäl vår dyra tid. Dessa tidstjuvars verksamhet har haft till följd att många muslimer i öst och väst slösar bort sin tid på sådant som de kommer att få ångra på domens dag, sådant som leder till ett dåligt slut och sådant som hindrar dem från att vara under profetens banér, må Allah välsigna honom och ge honom frid, och från att få dricka ur hans källa. Om de hade lyssnat till Allahs och Hans älskades kallelse skulle de ha valt något bättre. Vi vet alla att Han ser oss, så varför finns det ingen vördnad för Honom i våra hjärtan?
När vi betraktar de händelser som utspelar sig omkring oss finner vi att människor ber om stöd av andra människor mycket mer än de ber om hjälp av Allah. Om de bara bad till Allah varje natt under tårar skulle de betyda något för ummans räddning. Men nej, de tillbringar 5, 6 timmar på internet eller ser på satellitkanaler och det mesta de hör är lögner. De söker stöd hos alla dessa media och vänder sig inte till Allah.
I Vems händer vilar våra angelägenheter? Vem är Den som förmår ändra vårt tillstånd? Varför lägger ni inte fram era bekymmer inför Honom och förtröstar på Honom? Må Allah vägleda muslimerna och ge dem förmåga att stå vid Hans dörr, så att Han ställer deras förhållanden till rätta.